Sömnig
Alla ni som känner mig, vet ju hur otroligt morgontrött jag är! Jag behöver sova!!! Länge…
Men men, idag vaknade jag halv sex och kunde inte somna om! Jag var trött, men kunde inte somna. Hade många tankat i huvudet och fick ge upp! Trots att jag hade sovmorgon, behövde inte gå upp förrän halv nio! Suck…
Så nu sitter jag vid datorn och filosoferar istället…har hunnit vara inne på Facebook (jo minsann), ringa till jobbet, maila arbetskollegor, äta frukost, sätta på en maskin tvätt, bädda sängen…och klocka är inte mer än tjugo över sju!!! Jag är trött…
Varför kunde jag inte somna om? Tankar virvlar runt i huvudet och ställer till med oreda! Vad är det då för funderingar jag har? Kan inte sätta fingret på något specifikt, men nog är det så att jobbet paxar på mycket utrymme uppe i hjärnkontoret. Att jag inte bara kan släppa allt när jag går från min arbetsplats!
Det som tar mycket av min energi just nu, är den inställning som många har till invandrare! Om en vecka börjar en ny kille i min klass. Han kommer från Irak och har gått i en internationell klass under 1 ½ år. Nu ska han börja hos oss på vår skola. Jag bör nog inflika att på vår skola finns det väldigt få elever med utländskt påbrå (om man inte ska inkludera alla med finskt ursprung). Förra veckan var vår blivande elev på besök och genast efter besöket började det florera rykten om honom. Jag ska inte gå in på de rykten som spreds, det räcker bara att säga att de inte var vänligt sinnade!
Jag har påtalat detta för vår rektor. Vi på skolan behöver ha en bra strategi, när han börjar. Framförallt måste vi ta tag i de elever, som har ett sådant förhållningssätt gentemot barn från andra länder, att de inte kan möta dem på ett schysst sätt!
Min vidare fundering är: hur ser det ut hemma hos dessa barn, som är så inskränkta? Vad har deras föräldrar för inställning? Vad får de med sig för attityder och uppfattningar hemifrån? Eller är det så att några fåtal påverkar flertalet och att dessa inte törs stå emot?
Min innerliga förhoppning är att det kommer att bli bra för den här killen och att hans tid hos oss både ska stimulera honom till inlärning och ge honom samhörighet med klassen.
CP-skada
Jag måste bara berätta lite om en fantastisk kille! Han heter Jonas Helgesson är född med en Cp-skada. Under förlossningen snodde sig moderkakan fyra varv runt Jonas hals och han var utan syre i ungefär 40 minuter. Men han överlevde!
Han trotsade läkarna och alla andra som trodde att hans liv skulle innebära tystnad (i brist på kommunikation) och rullstolberoende. Hans familj anpassade sig inte efter honom, utan Jonas fick anpassa sig efter dem. Detta innebar att de bidrog till att berika Jonas liv. Han fick göra alla de saker som hans syskon fick. Det tog bara så mycket längre tid! De flesta med handikappade barn, anpassar sina liv efter barnet. Inte familjen Helgesson inte!
Häftigt tycker jag! Jonas poängterar detta ofta som orsak till att han lever ” ett normalt liv” idag. (vad är normalt, kan ju diskuteras). + att Jonas själv är en fruktansvärt envis, men levnadsglad, positiv kille. När Jonas började högstadiet tackade han nej till en assistent (vilket innebar många dråpliga incidenter). Han började spela golf (fast han inte kunde gå långa sträckor) = rullstolen slängdes. Med andra ord, han ville göra allt det, som alla sa att han inte kunde! Det mesta lyckades han med också.
Jonas har skrivit en bok ”Grabben i kuvösen bredvid” och det är den jag har läst. Jag kom på mig själv att sitta och le flera gånger, när jag läste. Han skriver så humoristiskt och ironiskt, men emellanåt även sorgset. Han skriver om alla de fördomar han har mött och fortfarande möter, pga. sin skada. Huvudsakligen skriver han om den fantastiska känsla han får, när han lyckas med någonting som han har företagit sig. Något som för de flesta andra är en självklarhet! Som att klara av att bära en bricka med mat på McDonalds, till att gå med ”vanliga” Nike-skor istället för hjälpmedelcentralens fula skor, till att kunna sätta på sig sina strumpor utan att det tar en halv dag. Jag kan nämna hundratals saker som är självklara för de flesta, men inte för Jonas!
Idag arbetar Jonas som stand-up komiker, föreläsare, författare och skribent! Han är gift och bor i Malmö.
