Brevet!
Tack kära brevbärare för brevet jag fick! Suck, det bekräftar det jag länge har anat...jag är gammal...Brevet damp ner i brevlådan. Brevet som påminner mig om att tiden har sin gilla gång. Brevet som med sina tydliga bokstäver basunerar ut att jag för 30 år sedan gick ut grundskolan!
Tryckfelsnisse har nog varit framme. 30 år! Kan inte vara möjligt! Det var ju inte länge sedan jag firade min 30-års dag, eller? Vänta, måste räkna lite....hm, oj då! Det var nog ett tag sen jag firade 30, tänkte nog på 40...
Nåväl, firandet av 30-åriga frigörelsen från grundskolan kommer att ske i höst. Jag kommer förmodligen att delta och jag ser även framemot att få träffa mina gamla klasskompisar. Men brevet fick mig att börja fundera på: hur många av mina klasskompisar kommer jag egentligen ihåg, vad hette mina lärare, kommer jag att känna igen alla? (vi var 9st nior. Alla är kallade) Svaret är att alla mina klasskompisar kommer jag INTE ihåg, vet endast namnet på ett fåtal lärare och alla kommer jag definitivt inte att känna igen.
Ser man till sig själv så har det skett en hel del under 30 år! Vid vår charmanta ålder har nog en hel del drag förändrats. Några har förmodligen blivit något gråhåriga, en del lite mer korpulenta (dit hör jag), andra behöver använda glasögon osv. Det jag är mest nyfiken på är hur har alla utvecklats? Vad har de åstadkommit med sina liv? Har de nått sina mål?Blev livet vad de hade tänkt sig? Hade de velat gjort något annorlunda?
Hur är mitt liv? Vad har jag åstadkommit? Har jag nått mina mål? Blev mitt liv så som jag hade föreställt mig? Återkommer kring detta!
Tryckfelsnisse har nog varit framme. 30 år! Kan inte vara möjligt! Det var ju inte länge sedan jag firade min 30-års dag, eller? Vänta, måste räkna lite....hm, oj då! Det var nog ett tag sen jag firade 30, tänkte nog på 40...
Nåväl, firandet av 30-åriga frigörelsen från grundskolan kommer att ske i höst. Jag kommer förmodligen att delta och jag ser även framemot att få träffa mina gamla klasskompisar. Men brevet fick mig att börja fundera på: hur många av mina klasskompisar kommer jag egentligen ihåg, vad hette mina lärare, kommer jag att känna igen alla? (vi var 9st nior. Alla är kallade) Svaret är att alla mina klasskompisar kommer jag INTE ihåg, vet endast namnet på ett fåtal lärare och alla kommer jag definitivt inte att känna igen.
Ser man till sig själv så har det skett en hel del under 30 år! Vid vår charmanta ålder har nog en hel del drag förändrats. Några har förmodligen blivit något gråhåriga, en del lite mer korpulenta (dit hör jag), andra behöver använda glasögon osv. Det jag är mest nyfiken på är hur har alla utvecklats? Vad har de åstadkommit med sina liv? Har de nått sina mål?Blev livet vad de hade tänkt sig? Hade de velat gjort något annorlunda?
Hur är mitt liv? Vad har jag åstadkommit? Har jag nått mina mål? Blev mitt liv så som jag hade föreställt mig? Återkommer kring detta!
Kommentarer
Trackback
